PROVIA
testerna

Här har du en bekväm lathund som komplement till handboken

Fonologisk medvetenhet 6-15 år

Här undersöks barnets förmåga att mentalt hantera språkets beståndsdelar. Barnet ska rikta uppmärksamheten till det talade språkets formsida utan att se orden i skrift. Det ska uppfatta strukturen för sammansatta ord och stavelser, samt uppfatta ordens enskilda språkljud. Exempel från de olika nivåerna:
Ord ”Om du har ordet pil och lägger till tavla, vilket ord blir det då?” Man ska peka på den bild som motsvarar ordet piltavla.
Stavelser ”Om du har ordet sko och lägger till la, vilket ord blir det då?” Man ska peka på bilden av en skola.
Ljud ”Om du har ordet tand, och byter ut t mot s, vilket ord blir det då?” Man ska peka på sand.
Det finns uppgifter där man lägger till, tar bort och byter ut element.

Ordna ljudat ord 6-15 år

Barnet får höra ett ord uppdelat i dess ljuddelar och ska komma fram till vilket ord det blir av ljudserien. Sedan får barnet lägga ett antal vita lappar i rätt ordning, där varje lapp motsvarar ljuden i ordet. Syftet med detta deltest är att få en uppfattning om barnets förmåga att skapa en syntes av en hörd språkljuds¬sekvens, och sedan producera sekvensen med hjälp av markörer. Testet undersöker fonologisk förmåga på ljudnivå. Syntes, segmentering och sekvensering mäts. Vi tänker oss att detta är en grundförutsättning för utvecklandet av avkodning och stavningsförmåga.
Från 10 år förekommer även uppgifter med fler lappar än de som ingår i ordet. Närliggande fonem fungerar som distraktorer.

Hitta bild till ljudat ord 6-9 år

Ljuden i ett ord presenteras också här i serie. Därefter pekar barnet på motsvarande bild. Om barnet inte klarar det ovanstående testet Ordna ljudat ord så kan man här istället ändå se hur långt i sammanljudningsförmåga barnet har utvecklats med bildbenämning som stöd.

Ordna ljudade bokstäver 6-9 år

Barnet får höra ljuden i ett ord i serie och ska uppfatta vilket ord som avses och därefter lägga bokstäver i rätt ordning. Detta test kan ses som ett kompletterande test till Ordna ljudat ord. Skillnaden mellan testen är att barnet får bokstäver som representanter istället för tomma lappar. Vissa barn är förmodligen ordbildsläsare och är ännu inte tillräckligt fonologiskt medvetna. Detta fungerar kanske bra vid avkodning av korta ljudenligt stavade ord, men blir otillräckligt vid bearbetning av längre ljudenligt och ljudstridigt stavade ord. Genom att jämföra resultat i dessa båda test kan man hitta barn som utövar denna på sikt bedrägliga strategi.

Ordna bokstäver 6-9 år

Att ordna bokstäver är som föregående test men ordet presenteras inte ljudat utan på vanligt sätt som helord. Barnet får lägga bokstäver i ordning. Barnet ska kunna segmentera ordet i ljuddelar, hitta motsvarande bokstav, och sedan sammanfoga dem till ordet. Detta är således ett kompletterande test till Ordna ljudade bokstäver. Skillnaden är att barnet självt ska kunna segmentera ordet ljud för ljud, för att sedan kunna förknippa ljuden med rätt bokstäver.

Komma ihåg bildserie / sifferserie / mönsterserie 6-15 år

Mätning av arbetsminne/korttidsminne är en viktig del i en kartläggningen av läs- och skrivförmåga.
I testet Komma ihåg bildserie presenteras ett antal ord i en viss ordning och barnet ska sedan lägga bilder i samma ordning. För att minska det språkliga stödet i minnesuppgiften har vi i testet Komma ihåg sifferserie valt att minnas och återskapa en rad siffror. Testet Komma ihåg mönsterserie har ambitionen att vara helt fritt från språkligt stöd, dvs. bildmönstret ska vara svårt att benämna och därmed har eleven inget språkligt stöd i försöken att återkalla minnet av mönstersekvensen, istället belastas ett mer visuellt helhetsminne.
De tre testen visar barnets förmåga att hantera och minnas olika enheter med hjälp av olika minnesstrategier. Minnesfunktioner krävs vid segmentering och syntes; elementen måste hållas i huvudet medan man laborerar med såväl ljudsegmenten i ord, orden i en mening, som meningarna i en text.

Läsning 7-15 år

Barnet får höra ett ord och skall välja rätt ord på skärmen. I testet finns fyra moment:


logografisk igenkänning	ljudenligt stavade ord	fragmenterade ord	nonsensord

Beroende på barnet framsteg i testet avslöjas i vilket moment förmågan inte längre är tillräckligt god för att lösa uppgiften, dvs. på vilket läsutvecklingsstadium barnet befinner sig. Klarar barnet uppgifterna i de två första momenten, men inte i de övriga, kan det vara så att barnet bearbetar orden på logografisk/ordbildsnivå. Klarar barnet fragmenterade ord och nonsensord har barnet börjat etablera fonologiskt baserad avkodning.
Från tio års ålder handlar uppgifterna i testet Läsning om:


avkodning av ljudenligt stavade längre ord	avkodning av fragmenterade ord	förmåga till ortografisk avkodning	avkodning av ord och texter med omkastad bokstavsföljd

Skrivning 7-15 år

Eleven får skriva ord efter diktamen på tangentbordet. Orden ökar i komplexitet från enstaviga ord till långa ord med konsonantanhopningar.
Testet visar hur väl barnet kan segmentera ordet i ljud, upprätthålla ordets ljudserie i minnet och välja adekvat grafem i rätt ordning till respektive ljud i ordet.
Från tio års ålder säger Lex Testor en mening och eleven uppmans skriva ett av orden i meningen.
Syftet med skrivtesten är att klargöra om eleven har en fungerande auditiv förmåga att tolka ett ords ljudsekvens och sedan översätta denna till en adekvat stavning av ett ord.
Vissa ord skall avsiktligt skrivas med t.ex. omkastade bokstäver. Skälet till detta är att avgöra om eleven fonologiskt klarar att analysera ett ord som säges med omkastad fonemsekvens och därefter återskapa den utan att påverkas av betydelseaspekten.

Läsförståelse 8-15 år

Barnet bör ha uppnått en viss nivå av automatiserad avkodning, vilket innebär att uppmärksamhet kan frigöras till förmån för tolkning av ords betydelser, d.v.s. krav ställs på ordförrådet. Barnet bör även ha tillgång till nödvändig grammatisk förmåga.
Här prövas avkodning och förståelse av ljudenligt stavade korta ord som matchas till bilder; läsning av något längre ljudenligt stavade ord som matchas till bilder; läsning av kortare meningar där man ska matcha till bild respektive fylla i det felande ordet; samt läsning av längre meningar med frågor och svar till.
Uppgifterna för högre stadier är anpassade till den ordförståelse och den typ av texter som barn i de stadierna förväntas behärska. Eftersom barn har individuella strategier för avkodning och förståelse är det viktigt att försöka visa vari svårigheterna ligger. Ur pedagogisk synpunkt är det nödvändigt att urskilja dessa orsaker för att kunna utforma adekvat undervisning och lämpliga övningar i Lexia.

Spoonerismer 10-15 år

Uppgifterna i Spoonerismer syftar till att mäta förmågan att laborera med ljuddelar i sammansatta ord, en mer avancerad form av fonologisk förmåga. T.ex. ”Vad blir det riktiga ordet av bolispil?” Eleven får först avge ett muntligt svar, vilket läraren noterar som rätt eller fel i Provia med en tangent¬tryckning, sedan får eleven välja motsvarande bild av fyra alternativ.

Ordna stavelser 10-12 år

Testet är indelat i två serier. Dessa har två något skilda syften även om båda serierna belastar fonologisk förmåga och förväntas avslöja elever med diskriminationssvårigheter. Båda serierna mäter förmågan att segmentera ord i stavelser och att syntetisera stavelser till ord. På skärmen ser eleven vita ’ljudlappar’. En lapp representerar en stavelse som hörs när man klickar på lappen. I den första serien finns exakt lika många lappar som det finns stavelser i ordet. I nästa serie finns fler lappar än de som passar i ordet. Dessa fungerar som auditiva distraktorer. Av t.ex. stavelserna Wa; sa; skepp; käpp skall man välja ut och bygga ordet Wasaskepp. Distraktorerna är noga utvalda med hänsyn till voklakvalitets¬skillnader, sje-tje-ljudsskillander, tonande/tonlös konsonant, m.m.

Hörförståelse Teoridel

Syftet med en prövning av hörförståelse är ett sätt att bedöma om en elev besväras av t.ex. svag begreppsbildning. En elev med svag begreppsbildning löper bl.a. risk att inte förstå vad lärarna vill förmedla i sin undervisning och att det i förlängningen också kan leda till missförstånd i det sociala samspelet i kamratgruppen. Ett annat kanske än mer angeläget syfte är att ta reda på orsaker till en svag läsförståelse, vilket inte tydliggörs enbart genom att pröva elevens läsförståelse.
Två huvudorsaker till svag läsförståelse är antingen svag begreppsbildning, med begränsat ordförråd som följd, eller otillräcklig avkodningsförmåga som enbart leder till fragmentarisk förståelse av text. Detta innebär att läsningen blir mödosam, tidsödande och möjligheterna till att utveckla reflekterande förståelsestartegier förblir små.
Läs mer här

Hörförståelse 6-9 år

Om barnet inte klarar att återberätta text som det läst eller hört
Om barnet har svårt att följa instruktioner.
Det kan handla om svag begreppsbildning.

Läs mer här

Matematik 6-9 år

Om barnet visar att de inte förstår jämförande uttryck.
Om barnet inte kommer igång med matematiskt resonerande under 1:a skolåret

Läs mer här

Engelska 12-13 år

För elever som börjar högstadiet.
För lärare som undervisar i engelska på högstadiet.
För lärare som tar emot nya elever 1:a året på högstadiet.

Läs mer här

PROVIA testerna

PROVIA
testerna